Västra Mälardalens Släktforskare
Inrikes Pass - Hans Hanner, GF
- Detaljer
- Skapad den 04 november 2011
- Skriven av Lars Åhlin
- Träffar: 716
Hans fortsatte sedan med en djupdykning i den för vår tid något främmande företeelsen Inrikes Pass. Från GF:s hemsida hämtar vi följande utdrag:
"I Sverige har vi utfärdat pass för inrikes resor sedan Gustav Vasas tid och fram till 1860. Det var statsmakten som ville ha kontroll på sitt folk och dess resande. Orsakerna varierade i olika tider, från början var det för att allmogen skulle kunna urskilja dem de var skyldiga ställa upp med skjutshästar för. Men senare var det huvudsakligen för att man ville ha kontroll på handeln och att man ville motverka kringstrykande av löst folk."
Att vi kan hitta många intressanta uppgifter om våra anor i detta unika arkivmaterial är ställt utom allt tvivel. Problemet är naturligtvis att hitta precis det vi är intresserade av, och det är just det som GF:s projekt kommer att underlätta genom att skapa indexerad och därigenom sökbar information. Arkivmaterialet innehåller t ex (hämtat från GF:s hemsida):
"listor på utfärdade pass - passjournaler - det är frågan om passansökningar, dagböcker från gästgiverier m.m. I passjournalerna är namn och yrke, resmål, avreseort, väg som personen måste färdas samt utseende några av de grundläggade uppgifter som finns nedtecknade."
Utfärdare av de inrikes passen var landskanslierna (föregångare till länsstyrelserna) och magistraterna. Krav fanns på inrapportering av utfärdade pass till Justitiekanslern och det är dessa sammanställningar som GF nu är i färd med att fotografera. Resultaten blir successivt tillgängliga för GF:s medlemmar via hemsidan.
Efter att ha lyssnat till Hans Hanner under drygt en timme kunde vi konstatera att vi fått inblick i ytterligare en källa med intressanta data för vår släktforskning. Vi hade dessutom fått förklaring till varifrån ett par vanliga uttryck kommer - "respass" och "förpassad". Hans avtackades med applåd och Sten Lindqvists bok om köpingssläkten Arpi.
Logga in för att läsa mer om bl.a. källor.






